När vi satt inne på expeditionen häromdagen så kom denna låt på svensk radio. Jag fick en minichock och kollegorna fick sig en minikonsert.

 

Nije moja ljubav stvar.

 

Bilden nedan är från i morse och minen uttrycker frustrationen över att behöva vakna kl 05.00 varje gång man går A-tur. Det borde vara förbjudet, på riktigt! Jag lever och jag har varken fött barn eller gift mig som halva befolkningen känns det som. 100% av tiden tillbringas med mina prinsar och prinsessor på jobbet. Jag är tillbaka där jag hör hemma och det känns bra (inte i Bosnien men på akuten) haha, jättekul. Tänk att sommaren officiellt är över, den började egentligen inte ens men ja, ni förstår själva. Jag är glad över att ha valt sista semesterperioden och det är sköna veckor som väntar aBd. Har till och med planerat in och fått godkänt 9 dgrs semester i sept och jag längtar till den med. Men först är det 14 pass kvar att checka av. Det finns nog inget bättre än att ha något att räkna ner till. Annars är man vit som en fetaost och även otränad. Jag böjade cykla till jobbet men hemvägen tog musten ur mig så jag pausade. Två backar till Sjukhuset och sex backar hem, rättvist va! Men jag bad om det, lilla tjockisen. Tänk att man fått allt man bett om egentligen! Jag har dock lärt mig att önska mig det som visar sig vara det bästa för mig i slutändan istället för att bara önska det enda och det andra. Det är trots allt endast En som vet vad som är bra och inte.

 

Tack för att du har väglett mig hittills ♥ .